2008-11-29

Man gör en koloskopi som blir mycket smärtsam på grund av läkarens brutalitet. I sin iver att rensa nedre delen av min tarm från kvarvarande avföring byter han instrument, drar i sladden så att en bildskärm kraschar i golvet och skriker åt sjuksköterskan tills cirkusen är total. Till slut lyckas han ta några prover på min tarmtumör för analys. Efteråt säger jag åt honom att det kändes som att bli ”våldtagen av en skogsmaskin", men han uppskattar inte skämtet.

En lungröntgen visar att det inte finns några metastaser där, lungorna är den andra stationen efter levern för spridning för tarmcancern. Jag blir kvar en vecka, sedan skrivs jag ut med en kolostomi, en påse på magen. Det här blir det enda kirurgiska ingrepp som görs på ett svenskt sjukhus. Att ta bort den eventuella tarmtumören är inte aktuellt. Jag inser snart varför - det är inte värt pengarna för cancern är spridd. Döden är att vänta.

2008-11-27

Efter operationen hamnar jag på ökända Avdelning 61, som läkaren Björn Bragée kritiserade i media för urusel städning veckan innan. Att avdelning 61 har fler problem än städningen blir strax glasklart, det är ett dåligt kontrollerat kaos med patienter i korridor och duschrum. Avdelningen har personal för 13 patienter, plats för 19 och för det mesta har de heroiska biträdena och sjuksköterskorna 20-24 sjuka att ta hand om.

´Jag ligger i ett fyrbäddsrum där jag får träffa min läkare som berättar att det hade gått hål på min tarm med efterföljande stor infektion i nedre delen av buken. Orsaken till perforeringen kan vara en tumör, troligen elakartad - placeringen någon dryg decimeter från analöppningen är en indikation på det. Dessutom ser man några ”skuggor på levern” i datortomografin, vilket kan tyda på metastaser. Det allvarliga beskedet ger läkaren på gående fot, i förbifarten.

2008-11-26

Jag har haft förstoppning från och till sedan i juli, men klarat mig hyfsat med hjälp av olika lösande medel som min husläkare har skrivit ut till mig. Husläkaren och jag har pratat om tarmcancer, men hon anser att risken är liten. När hon upptäcker blod i avföringen bokas en koloskopi om drygt en vecka. Det ser inte bra ut.
När jag kliver ur bilen för att besöka min 91-åriga faster hugger det till i nedre delen av magen. Under dagen blir smärtan värre och till slut hamnar jag på soffan i plågor. Det blir taxi till akuten på Danderyds sjukhus, röntgen och inläggning för akut operation. Tarmvred eller inflammation i tarmen är arbetsdiagnosen.