OM RENE ADAM

Professor Rene Adam började för 15 år sedan använda den teknik som svenska leverkirurger fortfarande inte tar i bruk fullt ut för att rädda liv.

”Jag såg den stora grupp av patienter med levermetastaser som inte gick att operera med vanliga metoder,” berättar Rene Adam. ”Varför kunde man inte göra något för dem? I sämsta fall får de några extra år att leva, i bästa fall blir de helt friska."

Tekniken går i korthet och i lekmannatermer ut på att utnyttja leverns förmåga att växa ut efter att en del har skurits bort. Det är vårt enda organ som regenererar, därutöver är det bara ledkapslar som växer ut igen. Rene Adam tar bort den del av levern där de flesta metastaserna sitter, sedan blockerar han leverns vener för att rikta tillväxten på rätt sida. Efter cirka två till tre månader har levern vuxit ut och då tar Rene Adam bort återstående metastaser. Begränsningen är om några metastaser sitter så illa till att de inte går att ta bort, annars finns det egentligen inte några hinder.


Idag föreläser Rene Adam på de flesta cancerkonferenser runtom i världen. Flera sjukhus har anammat hans teknik, men i Sverige är man alltså kallsinnig att använda den på annat än lättare fall och för experimentell utvärdering.

Professor Rene Adam är en mycket sympatisk person. Han är lättillgänglig, positiv och tar sig tid till patienterna som ofta kommer med hela familjen í släptåg på sydeuropeiskt vis. Bara en gång har jag sett honom stressad, det var när han satt och småhoppade i sin stol. Jag frågade hur han mådde och då svarade han. ”Hur jag mår? Jag har en levertransplantation om en halvtimme och ska till konferens i Bryssel ikväll, dessutom sitter det sju patienter i väntrummet. Men det känns nog bättre imorgon." Hans sätt kombinerat med en enorm kompetens gör att man har fullt förtroende inför en operation.

Rene Adam arbetar på Hopital Paul Brousse i Villejuif strax söder om Paris stadsgräns. Professorn är van föreläsare och talar bra engelska. Hans sekreterare är däremot tveksam till att prata eller skriva engelska.

Jag kan inte nog betona vikten av att den som tar kontakt med sjukhuset talar god franska, kan man inte det själv så måste man anlita en tolk eller någon i bekantskapskretsen som talar språket flytande. Man kommer tyvärr inte en millimeter genom att bara tala engelska.

Däremot går det bra med begränsad franska när man läggs i på sjukhuset, läkarna talar i allmänhet en del engelska och sjuksköterskorna gör sig förstådda för det mesta. Jag talar en dålig franska utan korrekt grammatik, men hade inga problem på sjukhuset. Det viktiga är att alltid, alltid vara artig. Alla tilltalas med monsieur eller madame, man hälsar vänligt på samtliga i ett väntrum och på de närsittande på bussen. Gör man det, så ursäktar de gärna usel grammatik och ännu sämre uttal.

OBS! På senare tid har jag och min tolk haft problem att få svar från Rene Adams sekreterare Laurie Delettre. Det gäller inte alltid, men tillräckligt ofta för att det ska vara oroande. Även andra svenskar har svårt att få kontakt med henne via telefon eller e-post. Det enda råd jag kan ge är att ringa ofta, kanske flera gånger i timmen tills hon svarar. Jag har sett hur hon sitter med två telefoner och kopplar bort den ena när det är samtal med någon patient i den andra luren. Laurie har säkert ett stressigt jobb, men det handlar om livsavgörande besked för oss.



Kontakta:
Laurie Delettre
Secrétaire du Professeur ADAM
Centre Hépato-Biliaire
Hôpital Universitaire Paul Brousse
12 - 14 avenue Paul Vaillant Couturier
F-94804 Villejuif - France

----------------------------------------------------
Tél : + 33 1 45 59 30 49
Fax : + 33 1 45 59 38 57

----------------------------------------------------
laurie.delettre@pbr.aphp.fr