Patienter från hela Europa opereras av professor Rene Adam. Alla har de med sig E112, ett intyg som bekräftar att hemlandet betalar all vård på Hopital Paul Brousse. Det gäller italienare, greker, spanjorer - alla utom det tiotal svenskar som har opererats där.
Försäkringskassan tolkar reglerna så här: Det handlar inte om patientens rätt, utan om att EU inte tillåter Sverige att diskriminera utländska vårdgivare och ge de svenska sjukhusen fördelar. För att få ersättning måste det handla om att vården ska kunna ha getts i Sverige, men att köerna inom vår sjukvård gör att man inte får hjälp inom rimlig tid. Alltså får man pengar för fetmaoperationer utomlands, men när det gäller att operera dödlig cancer så nekar Försäkringskassan.
Det är Försäkringskassans kontor i Visby som beslutar i sådana här ärenden. De tar lång tid på sig. Min ansökan om förhandstillstånd inför den första operationen i Paris resulterade bara i en reaktion från Försäkringskassans handläggare två månader senare - att jag inte fick något förhandstillstånd för jag hade hunnit påbörja utredningen inför operationen. Alltså måste jag ansöka om ersättning efterhand.
Detta gjordes 26 oktober, sedan återkom handläggaren och begärde mer information - man ville se operationsjournalen från Paul Brousse. Den fick man 17 november och två månader senare kom deras beslut, att avslå min begäran om ersättning för vård i ett annat EU/EES-land. Motiveringen var att motsvarande vård inte ger inom det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige. "Nej, det var ju därför jag åkte till Frankrike..."
Samma sak upprepades efter andra operationen, ersättning nekades då sjukdomen/tillståndet inte behandlades i Sverige.
Efter tredje operationen i Paris och hävdade Försäkringskassan först samma sak, att sjukdomen/tillståndet inte behandlades i Sverige, i alla fall inte när spridningen var så omfattande som i mitt fall. Jag påpekade då att antalet kvarvarande metastaser var bara fyra stycken och att det antalet accepterades enligt de svenska vårdprogrammen för kolorektal cancer. Då ändrade sig Försäkringskassan och gav mig ersättning för större delen av kostnaderna, dock inte för uppehälle och resor.
Handläggningen bryter mot flera domar mot Försäkringskassan. Främst handlar det om den så kallade Jellinek-domen (RÅ 2004 ref 41 1) där högsta instansen Regeringsrätten på sidan 240 klargör vilka avväganden som ska göras för att ersättning för vård i annat EU-land ska utgå. Bland annat ansåg Regeringsrätten att Försäkringskassan inte skulle ta hänsyn till hur framskriden sjukdomen var.
Att inte ersätta resor i samband med vård inom EU strider mot en dom i Kammarrätten, Stockholm, mål nr 2762-06, där rätten avslog Försäkringskassans yrkande. Prövningstillstånd gavs inte heller i högre instans. Domen innebär att Försäkringskassan ska ersätta resor och kost, men ej logi, i samband med kostnader för sjukvård i annat EU-land.
En alert bloggläsare och medpatient, Elisa Kovac, skickade en länk till tidningen Sjukhusläkaren, där man just har tagit upp Försäkringskassans motivering att neka EU-vård om inte samma metod användes i Sverige. Så här inleds en av flera artiklar om detta:
”Försäkringskassan bryter återigen mot EG-rätten och har tolkat om den prejudicerande ”Jelinek-domen” från 2004 i Regeringsrätten i sin myndighetspraxis. Det anser en rad tunga jurister och forskare, varav några menar att det behövs nya domar i Regeringsrätten.”
Det finns mer information på Sjukhusläkaren om hur Försäkringskassan bryter mot prejudicerande domar och kör sin egen tolkning för att vägra patienter rätt till vård inom EU. Sedan chansar man på att vi sjuka inte har kunskap, ork eller pengar nog att kämpa för att få tillbaka våra utlägg. Det tar ju flera år och många hinner avlida – en svensk myndighet agerar alltså med en ren maffiametod. ”Det finns mycket lite intresse hos våra politiker att ändra på det systemet,” säger en annan jurist. Det är inte värdigt ett land som hävdar att vård och omsorg är paradgrenen!!!
Jag är helt övertygad om att jag kommer att få tillbaka mina utlägg även för de två första operationerna, men att det kan bli nödvändigt att överklaga ända till EU. Om alla andra EU-länder betalar för canceroperationer utomlands så måste lilla Sverige också göra det. För att göra det svårare för medborgarna att få rätt i EU, har Försäkringskassan satt upp ett antal hinder. När Försäkringskassan väl tar ett beslut (vilket sitter långt inne) ska det först överklagas genom omprövning av Försäkringskassan själva. Därefter ska ärendet gå till Förvaltningsrätten, sedan till Kammarrätten och slutligen till Regeringsrätten. Ingen av dessa domstolar ger rätt till ersättning från Hemförsäkringen, vilket är ytterligare en spärr. När man har kört igenom hela kedjan av instanser i Sverige kan man överklaga till EU-domstolen.
I mitt fall kostade de två första operationerna drygt 500 000 kronor, resor och hotell oräknade. Det handlar alltså om att lägga ut en bra bit över en halvmiljon kronor under flera år innan jag förhoppningsvis får tillbaka pengarna.
Den 28 februari 2011 antog EU-rådet nya regler för planerade vård inom unionen. Beslutet är en kompromiss, mycket luddigt med flera undantag för länder som av kostnadsskäl vill begränsa medborgarnas rätt till vård i andra EU-länder. Dessutom har alla länder 36 månader på sig att genomföra beslutet, vilket gör att vi knappast kommer att se några positiva eller negativa ändringar före 2014.
Du kan läsa EU-rådets pressrelease på engelska här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)