2009-12-29

Västerviks sjukhus bekräftar min teori om att vårdpersonalen blir trevligare ju längre bort man kommer från Stockholm. Det är alltid oroligt när man ska få cellgifter av en ny onkologsjuksköterska, ska man må dåligt av behandlingen eller inte? Helen på Sophiahemmet är så skicklig att jag aldrig behöver fundera på hur mycket kortison hon använder – för lite så kräks man, för mycket så är man ”speedad” i flera dagar. Jag behöver inte vara orolig, Therese och Monika på Västerviks sjukhus sköter om mig på bästa sätt i den fräscha avdelningen.