EU-parlamentet antog förslaget om fri patientrörlighet inom unionen, men det förverkligas inte i brådrasket vad jag förstår. Här är pressmeddelandet, notera att länderna har 30 månader på sig att genomföra förändringen. Eftersom Försäkringskassan har bromsat den fria rörligheten med alla metoder så lär man nog på tjänstemannanivå dra ut på tiden så mycket det går, även om diverse ministrar påstår sig vara positiva.
Pressmeddelandet:
På onsdagen antog Europaparlamentet nya regler för vårdtagares rätt att söka sjukvård i andra EU-länder än hemlandet. Därmed blir det tydligare vad som gäller för kostnadsersättningar, inklusive i vilka fall man måste söka om tillstånd i förväg.
De nya reglerna gör klart att EU-medborgare kan få ersättning för sjukvård i ett annat EU-land än hemlandet, så länge behandlingen och kostnaden för den normalt hade ersatts i hemlandet.
Myndigheterna kan kräva att patienterna söker förhandstillstånd för behandlingar som kräver övernattning på sjukhus eller specialiserad vård. Efter krav från parlamentets ledamöter kan medlemsländerna enbart neka ersättning med hänvisning till en redan fastställd lista av orsaker, som till exempel om vårdtagaren eller allmänheten utsätts för risker.
Varje EU-land måste upprätta en "kontaktpunkt" som ska ge information till personer som funderar på att söka vård utomlands. Dessa kontaktställen ska också kunna hjälpa vårdtagarna om det uppstår problem.
Att få vård utomlands kan vara särskilt intressant för personer som står i långa vårdköer eller som inte kan hitta rätt specialistvård i hemlandet. Parlamentets ledamöter bidrog till att EU-länderna måste samarbeta om sällsynta sjukdomar, eftersom det kan finnas bristande kunskap om dessa och experter ofta är få till antalet och inte finns överallt.
Rent allmänt föredrar de flesta personer att få vård nära hemmet. Idag används cirka en procent av EU-ländernas sjukvårdsbudgetar för gränsöverskridande vård.
Reglerna berör bara dem som väljer att söka behandling utomlands. Systemet med det europeiska sjukförsäkringskortet kommer även i fortsättningen att gälla för EU-medborgare som behöver akut vård under ett besök i ett annat EU-land.
Vad händer nu?
Lagen som antogs av parlamentet är resultatet av en överenskommelse med EU-ländernas ministerråd, som också måste ge sitt formella godkännande. När detta har hänt har EU-länderna 30 månader på sig att införa nödvändiga ändringar i sina nationella lagar.
2011-01-17
Beslutet om fri patientrörlighet inom EU har tidigarelagts och redan i morgon 18 januari börjar Europaparlamentets debatt för att 19 januari gå till beslut. Om det blir fri patientrörlighet inom EU har det förstås stor betydelse för alla oss som har problem med svensk sjukvårds eftersläpning. Med fri patientrörlighet kan vi välja vilket EU-land vi vill vårdas i och låta svenska staten ta kostnaden. Jag är bara orolig för att parlamentet kommer fram till kompromisser för att få med länder med ännu sämre sjukvård - där vill man inte se sin magra budget tunnas ut ännu mer när medborgarna åker till grannländernas sjukhus. Men det visar sig snart. Mycket spännande.
2011-01-11
Jag är rätt fånig. Redan igår, dagen innan behandlingen, började jag må illa. Psyket har sina egna små hyss för sig. Nu är jag nytankad och mår fortfarande illa, men inser att det bara är inbillning, i alla fall går det över så snart jag är sysselsatt med något annat än att känna efter. Å andra sidan mår jag illa igen, bara jag tänker på pumpen med cellgiftet 5FU som nu ska vara inkopplad 48 timmar. Jag har förknippat pumpen med illamående, så den försöker jag förtränga...
Idag träffande jag även min onkolog och pratade om lungorna. De duktiga franska röntgenläkarna säger att jag har två metastaser på 4 respektive 7 mm. På några läkarkonferenser här i Sverige har man sagt olika antal, som mest tror jag det var fem, men i ärlighetens namn pratar man då om ”förändringar”, inte om metastaser. Min onkolog läste alla konferensanteckningar i sin dator och sa till sist – det här är inte utrett ordentligt! Så nu ska även de svenska motsvarigheterna till de franska doktorerna Ghemard och Kunstlinger säga sitt.
Jag har stort förtroende för de här två franska röntgenläkarna efter ett antal besök hos dem, de ingår i Rene Adams team men har även två privata mottagningar i Paris. Jag hoppas förstås på två metastaser och vill då gärna ”knäppa” dem med radiofrekvensbehandling. Man sticker in en nål i metastasen med hjälp av ultraljud och leder in radiovågor i den – värmen från radiovågorna dödar vävnaden och tumören. Efter fyra stora operationer vill jag gärna att nästa ingrepp blir så litet som möjligt och RF-behandlingen brukar bara kräva någon dags sjukhusvistelse. Jag har fått ett namn på en läkare (Eduard Jonas på Huddinge sjukhus) som anses vara bäst i Sverige på RF, ett brev är på väg till honom.
Fighten mot Försäkringskassan väntar fortfarande på att Förvaltningsrätten ska ta upp fallet. Försäkringskassan har säkert ett svårt uppdrag, men agerar ibland underligt. Min onkolog sjukskrev mig till 100 procent efter operationen den 8 december, med intyg och allt. Idag den 11 januari kommer en blankett från Försäkringskassan där jag ska intyga att min arbetsförmåga har ändrats och ange exakt hur mycket jag har arbetat dag för dag, respektive inte arbetat. Suck.
Idag träffande jag även min onkolog och pratade om lungorna. De duktiga franska röntgenläkarna säger att jag har två metastaser på 4 respektive 7 mm. På några läkarkonferenser här i Sverige har man sagt olika antal, som mest tror jag det var fem, men i ärlighetens namn pratar man då om ”förändringar”, inte om metastaser. Min onkolog läste alla konferensanteckningar i sin dator och sa till sist – det här är inte utrett ordentligt! Så nu ska även de svenska motsvarigheterna till de franska doktorerna Ghemard och Kunstlinger säga sitt.
Jag har stort förtroende för de här två franska röntgenläkarna efter ett antal besök hos dem, de ingår i Rene Adams team men har även två privata mottagningar i Paris. Jag hoppas förstås på två metastaser och vill då gärna ”knäppa” dem med radiofrekvensbehandling. Man sticker in en nål i metastasen med hjälp av ultraljud och leder in radiovågor i den – värmen från radiovågorna dödar vävnaden och tumören. Efter fyra stora operationer vill jag gärna att nästa ingrepp blir så litet som möjligt och RF-behandlingen brukar bara kräva någon dags sjukhusvistelse. Jag har fått ett namn på en läkare (Eduard Jonas på Huddinge sjukhus) som anses vara bäst i Sverige på RF, ett brev är på väg till honom.
Fighten mot Försäkringskassan väntar fortfarande på att Förvaltningsrätten ska ta upp fallet. Försäkringskassan har säkert ett svårt uppdrag, men agerar ibland underligt. Min onkolog sjukskrev mig till 100 procent efter operationen den 8 december, med intyg och allt. Idag den 11 januari kommer en blankett från Försäkringskassan där jag ska intyga att min arbetsförmåga har ändrats och ange exakt hur mycket jag har arbetat dag för dag, respektive inte arbetat. Suck.
2010-12-22
"Åk hem och fira jul nu," sa professor Adam till mig.
Yngsta dottern Louise kom ned för att hjälpa pappa hem med flyget, men åkte på en rejäl matförgiftning på en liten Bistro kvällen innan hemfärd. Det blev andra ord två sjuklingar som kom i taxi till Charles de Gaulle 2F för att ta Air Franceplanet till Stockholm. Lite oroligt kändes det, för alla tidigare Stockholmsplan hade ställts in och under helgen visade fransk tv bilder av kaos på Parisflygplatserna. I helgen hade det kommit lite snö och många flighter hade ställts in, men nu var det plus 5 grader och bara lite sotsvarta drivor låg i skuggorna.
Terminalen såg helt normal ut utvändigt, men när vi kom innan för dörrarna stannade vi häpet – det var tusentals personer som köade framför incheckningarna. Ingen ända såg vi på köerna heller, det verkade vara ett riktigt franskt kaos… Kaoset berodde på att alla som skulle ha åkt iväg under helgen och måndagen nu var trötta, arga och beredda att slåss för en plats på nästa plan åt rätt håll.
Jag insåg att vi aldrig skulle klara oss genom eländet i det skick vi var i, så jag haffade en tjej från Air France och förklarade läget. Hon ställde ingen motfråga, sa bara "kom med mig". Så hamnade vi längst fram i köerna hos en mycket cool dam bakom incheckningsdisken. Folk protesterade våldsamt mot att vi gick före och skrek åt oss. Damen i incheckningen sa lugnt och sansat: Le Monsieur est malade, herrn är sjuk. Det verkade ha motsatt effekt och det hela började bli lite otäckt. Damen behöll fortfarande sitt lugn, men tog upp sin kommunikationsradio och sa några korta ord i den.
Det tog knappt 30 sekunder så stod det tre stora Parispoliser med batonger vända mot folkmassan bakom oss. Skriken tystnade och alla backade när poliserna pekade på dem. Parisarna har lärt sig den hårda vägen att ha enorm respekt för ”le Flic”, snuten. Stockholmspolisen är som ett gäng dagisfröknar jämfört med de här tuffa grabbarna. Vi checkades in blixtsnabbt och kunde dra en suck av lättnad när Air France AF1062 lyfte i dimman från Charles de Gaulle...
2010-12-20
"Jag är nöjd," sa professorn och gav tillåtelse att jag åkte hem. Tumörmarkörerna var på nya, rekordlåga nivåer och blodprovet i övrigt gav inte några dåliga indikationer. Så det var OK för mig att åka hem och återvända för kontroll efter en månad.
Vi får se om det är så lätt att ta sig hem, det kom någon decimeter snö här i Paris igår och nästan alla kommunikationer förutom den trogna Metron bröt ihop. Hotellet börjar fyllas av resenärer som inte kommer mer på grund av den här decimetern snö. Men låt oss inte bli ironiska över fransmännen, tänk på vilket elände det blir i de sydsvenska städerna varje gång snöandet kommer igång rejält. Det är nog bara norrlänningarna som är lika beredda varje år med plogar, snöslungor och skyfflar.
Jag är fortfarande lite svag, idag tog dottern och jag metron från sjukhuset och testade en ny galleria på vägen - en rätt intensiv motion för en nyopererad men orkar Broberg shoppa julklappar så kan det inte vara alltför uselt. Hostan hänger med lite envist, men lungorna röntgades innan jag skrevs ut plus att funktionen hos både lever och njurar kontrollerades genom prover. Allt var OK, så det är bara att hosta vidare och hoppas på att det blir bättre nästa dag.
Vi får se om det är så lätt att ta sig hem, det kom någon decimeter snö här i Paris igår och nästan alla kommunikationer förutom den trogna Metron bröt ihop. Hotellet börjar fyllas av resenärer som inte kommer mer på grund av den här decimetern snö. Men låt oss inte bli ironiska över fransmännen, tänk på vilket elände det blir i de sydsvenska städerna varje gång snöandet kommer igång rejält. Det är nog bara norrlänningarna som är lika beredda varje år med plogar, snöslungor och skyfflar.
Jag är fortfarande lite svag, idag tog dottern och jag metron från sjukhuset och testade en ny galleria på vägen - en rätt intensiv motion för en nyopererad men orkar Broberg shoppa julklappar så kan det inte vara alltför uselt. Hostan hänger med lite envist, men lungorna röntgades innan jag skrevs ut plus att funktionen hos både lever och njurar kontrollerades genom prover. Allt var OK, så det är bara att hosta vidare och hoppas på att det blir bättre nästa dag.
2010-12-16
Nu har jag landat på Novotel Porte d´Italie efter en kort färd med taxi. Fortfarande mycket trött och hostig samt lite feber då och då. Just nu funderar jag på om jag orkar gå till apoteket 250 meter bort för att hitta något mot hostan, som kan hålla halva hotellet vaken i natt om den sätter igång. För ett tag sedan var soffan eller sängen det bästa alternativet, sedan läste jag Cecilias inlägg och alla fantastiska kommentarer - vilket förstås gjorde mig mycket piggare. Tack alla snälla som håller tummar, skickar kraftkramar och ber!!!
Det blev en lång operation igen. Faktiskt längre än operation nr 2, fast den egentligen ”bara” handlade om att ta bort fyra väl placerade metastaser. Men något hände under operationen vilket förlängde tiden och professorn ville inte ha mig nedsövd längre. Vad det var vet jag inte än, har inte hunnit fråga under de korta stunder som professorn har svept in med 5-6 yngre läkare, alla med drömmen om att bli en ny Rene Adam.
En information fick jag i alla fall direkt. Alla fyra metastaser är borttagna! Det finns inget kvar i levern, de har till och med gjort ultraljud direkt på den under operationen för att vara säkra på att inget mera gömdes. Jag har förstått av hur operationsbordet sätts ihop runt omkring mig innan jag sövs att de faktiskt lyfter upp levern ur kroppen på en hylla direkt ovanför operationssnittet - hade det varit en fordonskomponent (sånt som jag vet mer om) hade jag sagt att det var ett antal kabelsatser och slangar som höll levern ansluten till min kropp. På denna hylla gjorde de sedan ingreppet och den slutliga ultraljudsundersökningen.
Trots operationen hade jag 85 procents leverkapacitet redan efter några dagar, det är nog mer ett tecken på professorns skicklighet än min egen kropp.
Stomin är kvar, levern var prioritet nr 1 och när tiden inte räckte till fick den vara kvar. Något har någon av operatörerna gjort dock, framfallet är borta och bråcket håller sig inne. Hoppas att det fortsätter så.
Jag har bara lyckats ta emot mail hittills - inte skicka - måste till någon inställning för utgående mailserver tror jag. Men alla som har mailat ska få svar, det tar någon dag bara.
Nu ska jag vackla iväg i duggregnet i fyrgradiga Paris till Apoteket, hostan börjar bråka igen…Återkommer under helgen!
Det blev en lång operation igen. Faktiskt längre än operation nr 2, fast den egentligen ”bara” handlade om att ta bort fyra väl placerade metastaser. Men något hände under operationen vilket förlängde tiden och professorn ville inte ha mig nedsövd längre. Vad det var vet jag inte än, har inte hunnit fråga under de korta stunder som professorn har svept in med 5-6 yngre läkare, alla med drömmen om att bli en ny Rene Adam.
En information fick jag i alla fall direkt. Alla fyra metastaser är borttagna! Det finns inget kvar i levern, de har till och med gjort ultraljud direkt på den under operationen för att vara säkra på att inget mera gömdes. Jag har förstått av hur operationsbordet sätts ihop runt omkring mig innan jag sövs att de faktiskt lyfter upp levern ur kroppen på en hylla direkt ovanför operationssnittet - hade det varit en fordonskomponent (sånt som jag vet mer om) hade jag sagt att det var ett antal kabelsatser och slangar som höll levern ansluten till min kropp. På denna hylla gjorde de sedan ingreppet och den slutliga ultraljudsundersökningen.
Trots operationen hade jag 85 procents leverkapacitet redan efter några dagar, det är nog mer ett tecken på professorns skicklighet än min egen kropp.
Stomin är kvar, levern var prioritet nr 1 och när tiden inte räckte till fick den vara kvar. Något har någon av operatörerna gjort dock, framfallet är borta och bråcket håller sig inne. Hoppas att det fortsätter så.
Jag har bara lyckats ta emot mail hittills - inte skicka - måste till någon inställning för utgående mailserver tror jag. Men alla som har mailat ska få svar, det tar någon dag bara.
Nu ska jag vackla iväg i duggregnet i fyrgradiga Paris till Apoteket, hostan börjar bråka igen…Återkommer under helgen!
En liten uppdatering om läget
Hej!
Jag skriver nu för att uppdatera er om pappas operation - han är nu åter på avdelningen efter en ganska lång operation och är medtagen men stabil. Vi har inte fått veta så mycket om hur operationen har gått än, då professorn rest iväg till Singapore, men huvudsaken är iallafall att pappa har vaknat och verkar efter omständigheterna må OK.
Jag vet att ni är många som följer pappas kamp och att han verkligen uppskattar ert stöd.
Om ni vill så får ni gärna skriva en hälsning till honom i kommentarsfältet - jag är säker på att han skulle bli jätteglad att läsa det när han kommer hem till Sverige.
Vänligen,
Cecilia, Kjells dotter
Jag skriver nu för att uppdatera er om pappas operation - han är nu åter på avdelningen efter en ganska lång operation och är medtagen men stabil. Vi har inte fått veta så mycket om hur operationen har gått än, då professorn rest iväg till Singapore, men huvudsaken är iallafall att pappa har vaknat och verkar efter omständigheterna må OK.
Jag vet att ni är många som följer pappas kamp och att han verkligen uppskattar ert stöd.
Om ni vill så får ni gärna skriva en hälsning till honom i kommentarsfältet - jag är säker på att han skulle bli jätteglad att läsa det när han kommer hem till Sverige.
Vänligen,
Cecilia, Kjells dotter
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
